Spring i benen

Tänk vad livet kan förrändras fort. Det senaste halvåret har varit minsta sagt turbulent. Budgivning på lägenhet och flytt därefter, sambo, ny tjänst, resa till Australien och nu, helt plötsligt ett helt nytt jobb.
Det ska bara bli så roligt, jag ser verkligen fram emot att få börja jobba.
Det är inte ofta man hör mig säga något sådant en vecka innan semester...
Men man förstår att man verkligen inte vet vad man har att vänta sig ochh att man inte ska ta något förgivet.

Ni har alla hört mig säga att jag Aaaaldrig skulle lämna min lägenhet och jag trodde själv att jag skulle bo där i min ensamhet ett bra tag, men så plötsligt när jag bestämt mig för att göra ett försök att hitta på något kul, och skummar igenom hemnet dyker, en lägenhet upp.
Jag och mamma åkte och kollade och jag fann att den hade potential för att kunna bli mitt nya hem bestämde jag mig för att lägga ett bud.
Jag fick den till ett toppen pris och att sen min kära man bestämde sig för att flytta in är ju bara för bra för att vara sant...
Som grädde på moset.
Jag kan inte säga när jag senast var så lycklig som jag är nu.

Tror bara att det kan bli bättre, har ju faktiskt en väldigt spännande tid framför mig och det ska bli oerhört skönt att jobba dagtid och bara vardagar. Alla helger står till mitt förfogande och jag känner mig väldigt rik på tid. Kanske man faktiskt på riktigt kan skaffa sig en hobby man kan till och med gå en kvällskurs. Känns konstigt hur mycket tid man plötsligt kommer att ha och som jag tidigare inte saknat så jätte mycket.

Det ska inte bli tråkigt direkt att ha fem veckors semester, börjar kännas i kroppen att man är lite trött.
Men har endå lyckats hålla ångan uppe och börjat träna igen.
Det känns riktigt skönt att ge sig ut och springa. Rydskogen påminner väldigt mycket om en tät regnskog just nu. Otroligt vackert.
Har ju lite press på mig att springa in en topp tid på tjejmilen sista Augusti....
Har hört ryktesvägen att systeryster visst är ganska taggad och tränar rätt ordentligt. så...måste helt enkelt se till att hålla toppklass.
Men som det känns i benen just nu kommer det inte att vara så svårt.

Run for your life så ses vi snart, hjortsteken står på bodet och det är dax för mig att spisa middag!
Puss!

Kommentarer
Postat av: Kristin

Jenny är tillbaka :o) Kör hårt!

2008-07-10 @ 01:13:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Test