My point of view.

Efter att legat på en oslagen första plats börjar fredagen tappa placeringar mot en uppstickande måndag.
Tack vare bra initiativ och goda, gamla och nyvunna, vänner har jag börjat se fram emot det tidigare ganska trista måndagen.
I kväll bär det av ut till Tallboda för middag. Mycket trevligt!
Så nu in i duschen och rycka upp mig efter en hård helg (mer om det senare...) och en , som vanligt, lite smått hektiskt och rörig måndag.

Chingeling!

Utvilad och pigg! Mår som en prinsessa...Så ska det vara. Snart bär det av till stan för att lämna in datorn så vi förhoppningsvis kan få tillbaka alla bilder och annat som fanns på datorn. Hoppas verkligen att det fungerar!
Men det känns hoppfullt i alla fall.

Middagen igår var lyckad. Mycket mysigt:)
Efter det blev det filmkväll och jag kan bara konstatera att Johan Falk- filmerna är grymma.
Nu är det bara att vänta på nästkommande filmer...

Nu är det försenad frukost som gäller för min del. Sen Jobbet. Kort dag idag, 13-18. Skön tid. Börja sent och sluta tidigt.

Förövrig så kom första snön igår. Inget som låg kvar men mysfaktorn var ändå hög. Jag verkligen längtar till det kommer mer snö, advent och allt pynt och myspys:) Det snöar faktiskt lite just nu så mina älskade leopardskor får stanna hemma idag. Tygskor är ingen rekommendation i snöväder.

Nu kokar tevattnet...Vi ses!

Ledig dag! Otroligt skönt!
Efter gårdagens strapatser med divererse bakslag är man minst sagt slut.
Kurs ute på Färingsö i Stockholm. Jätte kul att få komma iväg och få lite inspiration och spännande att titta på alla odlingar. Sallad och kryddor. Sen blev det siffersnack. Budgetar, försälgning etc..man blir bra trött av allt "korvstoppande" med siffror och "bra att tänka på" så min hjärna kändes som en urvriden disktrasa när det väl var dags för hemfärd. Packa in oss och våra påsar med sallad i bilen.
Äntligen. Men vem har sagt att det ska gå lätt här i livet? Pengar till färjan mellan öarna fick vi verkligen skramla ihop...det är inte bara bra att använda sitt kort i alla lägen ibland behövs det riktiga dolares.
Och när vi väl kunde påbörja bilfärden på riktigt höll vi på att köra på en älg. En ungtjur med fina horn. Ett riktigt praktexemplar! Det är inte ofta man se på så nära håll. Exciting! Som den värsta vildmarks safarin.
Men det var på håret att vi lyckades parera honom.
Sen rullade vi vidare mot vårt första topp på hem vägen, Norrköping. Äntligen skulle jag få sätta mig på tåget hem till Fortet där middagsbjudning skulle gå av stapeln 19:00. Skulle jag hinna?
I höjd med Nyköping börjar bensinlampan i bilen att lysa och mätaren visade att vi skulle kunna köra 6 mil till. Då skulle vi hinna till Norrköping. Bra.
Men på en mil blev de 6 milen bara en och vi var tvugna att stanna och tanka i Nyköping. Ok fine, tänkte jag, jag hinner...no need to panic.
In på macken. Tanka full tank. Kör ut från macken. Rött ljus. Bilen stendör...
Vad är det för fel? Man kan väl ändå inte få "kärringstop" med en automat?
M's fråga till vår chaufför:- Du tankade väl diesel?...    Svaret kan ni säkert redan gissa...Nej det gjorde hon såklart inte... Ut ur bilen. Putta bilen. Jag tänker: Kommer jag någonsin att få se min familj igen? Daniel? Fortet? Katten? Middagen...? Tur i oturen så jobbade hennes man i Nyköpig så han kunde ge oss lift vidare.
Efter många om och men, med skjutsar hit och dit, stod jag där på perongen, trött så ögonen blödde, och ser att mitt tåg ska gå 19:25. Jag blir sen men det får helt enkelt börja utan mig. Tåget kom. Jag gick på. Konduktören säger att mitt dygnskort inte gäller på detta tåg. Jag kliver tyst av tåget oförmögen att tänka tanken att jag såklart kan köpa en ny biljett. Tåget åker...utan mig. Skit!  Nästa tåg, som jag faktiskt FÅR åka med mitt kort på, går 20.01. Jag kommer bli jätte sen. Daniel ringer och undrar hur jag tänkte, du kan ju köpa biljett på tåget fattar du väl. Jag börjar nästa grima (som sig bör när jag blir stressad och min blonda hjärna visar sitt rätta jag, förvånande även för mig, och stjälper det mesta som normalt sett borde blivit rätt...) och säger att de kan börja utan mig. Jag kommer hem när jag gör och de behöver inte vänta.
Jag trillar in på stationen i Linköping runt 20.30...en och en halv timme sen till middag. Hoppar upp på min cykel och cyklar i snabbaste takt hela vägen hem. Förövrigt blev det extra tydligt att hela stan lutar. Från resecentrum och hem är det bara uppför.
Svettig och jävlig kliver jag in på 4c och möts av glada tillrop, TP-spel, tända ljus och ett glas rött upphällt och klart...till mig. Tårar i ögonen. Tittar in i köket. Middagen står på bordet. Alla har väntat på mig. Nu förstår jag hur det känns att ha varit vilse i öknen och plötsligt hitta hem.
En lång slingrig dag som slutar med en fanfar! Middag, man, vin, godavänner, snacks och film. Thank god!

Ikväll var det alltså dags för premiären av This is it. Ska blir riktigt roligt, trevligt och intressant. Har läst både bra och dåliga recensioner av dokumentären (...om man nu kan kalla den för det...?) och eftersom jag inte är ett riktigt inbitet Jackson fan känner jag att jag går in med öppet sinne.

Känns inte heller så dumt att det vankas mat när mannen kommer hem och sedan blir det nog ett glas vin på BK innan det är dags att infinna sig på Filmstaden...

Vill även be om ursäkt till filmklubben som skulle ha haft en liten sammankomst ikväll! Men jag kunde bara inte motstå när Björn berättade att han hade bokat biljetter till ikväll och frågade om jag och Daniel ville följa med.
Jag tror att risken finns att jag inte kommit iväg annars. Flåt...:)
Och förlåt till mina tjejer som jag skulle tagit en fika med idag efter jobbet. Ställa in med kort varsel är ohyfsat och jag ber om ursäkt, men jag var helt död. Orkade knappt cykla hem från jobbet. Vinglade omkring på cykelvägen med min tunga matkasse och avslutade cykelturen med att cykla rakt in i bommen utanför grannhuset...(!?) Kul för den som såg mig.

Så nu tänkte jag faktiskt ta en powernap innan det är dags för middag och film...
Hej hej!

Jaha då var man tillbaka efter en fantastisk weekend i London.
Det bästa födelsedagspresenten ever! Men man känner att tre heldagar i en storstad knappt räcker till... Man skulle vilja hinna så mycket mer.
Ändå kan jag känna att London tarmen blev ganska mättad ändå. Shopping, sevärdheter, Gaucho-grill, musical, fotboll och en hel del fest...
Med pundet lägre än på många år var det svårt att hålla i plånboken. Det blev en hel del inhandlat(känner dock att jag skulle köpt mer och fler av allt...) så väskan var tung vid incheckning för hemresan.

I fredags, på  min födelsedag, hade Daniel bokat bord på Gaucho. En Argentinsk restaurang som hade grymt gott kött...mmm!
Och efter middagen rumlade vi vidare mot musical...Chicago! Woho! Äntligen fick jag se min efterlängtade musical! Den föll även herrn i smaken;)
Och på lördagen var det Daniels dag. Då väntade fotboll på Emirates Stadium...Arsenal-Birmingham. Grymt! Fantastiskt att få se engelsk fotboll på riktigt! Sen att det i övrigt var ett väldigt händelserikt besök med skumma biljett köp, kameraövervakning och vakter gör det hela mycket mer intressant:)

Jag är så lyckligt lottad och jag känner fortfarande pirr i magen fast att jag varit hemma i tre dagar.
Det här kommer jag leva på ett bra tag:)


Morgon tröttisar i klassisk "på väg"- bild.

Snygging vid klassisk telefonkiosk.

ett av mina shoppingfynd!


Natt rummel...

Fler bilder finns på Facebook mina vänner...

Puss på er! Kärlek till alla!

Japp då var man färdigjobbad för den här veckan. Känns som att jag lyckades knyta ihop säcken även idag och lämna över en avdelning under kontroll till min kära kollega.
Skönt!
På schemat nu står det tvätt, städning och tillpiffning...Det blir en tidig avfärd imorgon så det kan vara gött att  inte styra allt för mycket då.

Har fortfarande inte fattat att det bär av till London imorgon. Helt sinnsyk... Det ska bara bli så roligt.
Längtar längtar längtar!
Hittade en helt bunt med guideböcker och kartor som jag tänkte gräva ner mig i ikväll. Kan ju faktiskt vara bra att vara lite förberedd även om Daniel styrt upp det mesta. Such a Gentleman! 

Nu måste jag feja vidare här hemma!
                                                                                                  Chingeling!

Ha ha! Gud vad jag är lyckligt lottad!
Daniel har helt utan min vetskap planerat den bästa födelsedagen ever till mig. På torsdag morgon flyger vi till LONDON! Yey! Allt är bokat, reserverat, fixat och växlat...jag kan bara åka med.
Grymt! kunde aldrig drömma om att jag skulle få detta i födelsedags present...
Han är bra underbar min älskade♥

Mycket har hänt sedan sist jag skrev och bilder och andra updates kommer . Håll ut!
nu kommer det bara en mycket rolig parentes...
Jag kommer ihåg en mycket rolig sak som  vår musiklärare berättade på gymnasiet. Historien om Florence Foster Jenkins. En rik överklasskvinna som absolut inte kunde sjunga. Men eftersom hon var ganska kapitalstark lyckades hon i alla fall genomdriva både föreställningar och skivinspelningar.
Hon var fullkomligt övertygad om sin storhet.
"...Hennes spontana intonationsteknik, oväntade tonartsbyten och pulsbefriad rytm i kombination med ekvilibristisk uppvisning av höga toner, som enbart i undantagsfall sammanföll med originalnotbilden, kom inte att överträffas av senare sångargenerationer, inklusive de som har skolats av karaokekulturen.



Jag har alltid varit sjukt fascinerad av hennes tondövhet och har sedan jag hörde hennes namn haft en lapp i plånboken så jag absolut inte ska glömma bort henne:) 
Det sjukaste är att jag och Sofia pratade om henne igår och nu när jag satte på TV satt Loa Falkman och pratade om en föreställning (obesvarad kärlek) som har gör tillsammans med Babben och som handlar om Florence. 
Kanske är det något för mig?

Lyssna och njut(???)...

Lite flashback i förmiddags när Daniel plötsligt fick för sig att vara DJ och spelade denna låt...

Har sitter jag och småäter chorizosalami och läser bloggar. Inser att jag är en riktig slarvmaja när det gäller updates. Ajabaja!
Anna har ju äntligen börjat blogga och det är en fröjd att läsa dina inlägg gumman. Du skriver roligt och medryckande och det går inte att sluta läsa. Keep it up och ja, jag lovar att bättra mig!

Helgen har verkligen gått i lugnets tecken och det känns som ett mer än rätt beslut. Faktum är att det är det bästa beslutet på länge. Super förkyld i söndag som idag är jag nästan bra. Fabulous!
Detta är bra eftersom på lördag smäller det! Svärfar Peter fyller 50 och då är det stort kalas på gång. Då gäller det att ha uppnåt toppform! Haha!

En anna rolig sak som jag glömt berätta om är att jag ska jobba på CloettaCenter en del i höst tillsammans med Svenskaspel. Yey! Superkul!
Vi ska stå utplacerade på olika platser i hallen och erbjuda livebetting på matcherna. Det ska bli så roligt. Egentligen skulle första matchen varit idag men allt var inte klart så första matchen är på lördag. Trist att jag inte kan jobba då. Men så är det i alla fall.
Jag ska i alla fall kolla på hockeyn ikväll. Roligt roligt!



         

Alla minns vi Mio min Mio från när vi var små. I alla fall jag. Men en sak som totalt gått mig förbi är att många av karaktärerna är dubbade. Skaplig besvikelse när man ville vara lite nostalgisk och inte kan göra annat än störa sig på dubbningen. Detta var dock inte dagens Aha. 

Dagens aha är att Christian Bale har en roll i filmen(!!) Kul! Man blir lite full i skratt när en ung Batman iklädd medeltidsdräkt spelar en dubbad JumJum... Hur har detta kunnat gå mig förbi?
Jag har verkligen inte kollat på den filmen sen jag var typ sju.



Ja ja...
Nu åter till filmkväll på Fortet:)

Redan onsdag. Man tror knappt att det är sant. Tiden bara skenar iväg. Sjukt!
Nu gäller det att vara med så man inte missar sitt liv...

Vill tacka för en trevlig kväll i lördags. Trots väldigt dålig uppslutning blev det en grymt rolig kväll!
Jag och Carro körde varvet och avklarade både en våldgästning på festen på Strandgatan och en vända på Ågatan. Kul!
Jag brukar som sagt inte vara så pepp på att gå ut men  det var grymt kul!


Halvstorm och udda glasögon...Kan det bli bättre:)

....................................................................................................................

Gårdagen däremot gick i familjen och lugnets tecken. Det var så himla härligt att få komme hem till mamma och bara umgås. Jag, Daniel, Lina, Oliver och mamma. Stackar Jeppe var sjuk och fanns med via länk...:)

Oliver var i sitt esse och höll låda hela kvällen.
Så söt den lilla gossen!


Check out de nya skorna! Mycket fina, dock finns det inget som går upp mot gummistövlarna...