My point of view.

Nu är jag åter igen här och knappar på min blogg. Poppar upp i etern som en efterlängtad vårblomma...Haha!
Men men...här sitter jag nu och har faktiskt ganska mycket framför mig (...och bakom mig) att förtälja.
På lördag 12.00 rullar tåget ut från perongen och min 24 timmar långa resa börjar. Australien närmar sig och jag räknar nu mera timmarna. Pirret i magen går inte att undgå längre, det är svårt att tänka bort det. Det tar nästan fysik form och jag skulle bara helt okontrollerat vilja skrika rakt ut. Gaaahhhh!!!
Ta dig samman!
Men hur som helst ska det bli så in i glödheta roligt att få träffa Cath igen. Sofie och jag tog en fika i måndags och då insåg jag att vi verkligen snart sitter där i SurfersParadise och plaskar med fötterna i det varma vattnet.
Wunderbar!

Men det finns en liten nackdel i att resa iväg...Jag får sån himla seperationsångest. Kommer sakna vissa mer än andra(...) och känner att jag inte ser fram emot att ta farväl. Om jag så bara ska var borta i en vecka så är det likadant.
Men så är det. Bara att bita i det sura äpplet. De kommer ju att finnas för mig här hemma när jag kommer hem igen.

I lördag hade Lina och Johanna bestämt att de skulle ha ett lite gå ut innan jag åker... Lina, Jeppe och deras kompis Marlene hade skaffat barnvakt. Anna och Sofia var givetvis närvarande! Jag hade verkligen en toppen kväll, trots Johannas bortfall. Tack allesammans!
 
Här e några pics från kvällen...