My point of view.

Nu har jag äntligen fått de sista timmarna av skönhetssönmen. Härligt! En ny dag står för dörren och jag är på mitt bästaste humör.
Vattenkokaren brusar i köket och jag väntar på att mina mackor ska tina. Sen blir det nog frukost till någon bra film.

Egentligen vaknade jag straxt innan sju då D skulle bege sig till jobbet. Jag brukar alltid vakna då och säga hejdå och vanligtvis somnar jag om strax därefter.
Men inte idag, kanske kan det bero på att Isso rymde ut i trapphuset så jag fick jaga henne. Inte kul att ränna runt bafota iklädd endaste täcke och jaga en halvtokig morgonpigg katt, men hey...det är mitt liv vi pratar om. Vad som helst verkar ju kunna hända, närsom helst.

Igår hade vi en grymt härlig dag. D var ledig så vi låg och slappade halva dagen innan vi begav oss mot stan för lite shopping och mat. Det var längesedan vi gjorde något sånt tillsammans. Det var hur mysigt som helst att strosa runt. Lite kläder inhandlades, däribland en tröja till mig som troligtvis är den dyraste jag köpt någonsin, men också en av de finaste. (Inget ont som inte har något gott med sig...)
Sedan blev det middag på Magnolia, gott som vanligt och lilla spännande jag tog...burgare som vanligt:)
Efter middagen blev vi lite sugna på bio, men när vi sedan insåg att vi missat tidiga bion, som vi trodde började sju men började halv sju, bestämde vi oss för att gå hem och kolla på film istället.

Plötsligt satt vi inne på BK framför öppna spisen och drack varmchoklad med mintu och spelade othello och hade bestämt att vi skulle ta den sena bion istället. Jag får väl skylla lite på att jag är lite velig men tillslut lyckades jag bestämma mig och det blev bio.



Valkyria...Nja. Man visste ju liksom redan innan hur filmen skulle sluta, eller? Kanske hade jag nickat till på någon historielektion? Nej, det hade jag visst inte. Det slutade som jag trodde.
Jag tyckte att filmen av och till var lite otydlig och rörig i sin handling. Kanske spelade mintun mig ett spratt? Nej troligt vis inte det heller, jag var visst inte ensam om mina funderingar. Hur som helst kanske filmen inte riktigt var biomaterial i mina ögon och jag kommer nog inte se den igen, men samtidigt ångrar jag inte att jag såg den. Det var ganska vetiig och handlade om män med ett gott syfte.
Hm...

Lite rörigt inlägg detta men jag skyller på min osammanhängade sömn...
Nej nu ska jag inte uppehålla mig själv vid datorn längre.

Breakfast awaits...